söndag 1 november 2009

Bloggen ligger nere för tillfället

Om du eller ni undrar om jag dött eller inte? Så kan jag medela att jag lever, men för tillfället gästbloggar på Sybariterna. Vi få se om jag dyker tillbaka till denna blogg. Tillsvidare kan ni vä läsa något gammalt skräp eller gå in på min nya blogg. Hej så länge!!

måndag 22 juni 2009

Midsommar över och tillbaka till verkligheten

En av årets storhelger är över för denna gång, och som vanligt kallt, molnigt och regnskurar. Som min gode vän utryckte sig är nog maten den stora behållningen och inte en massa lökiga lekar och annat trams. Belåten av snapsen, ölen sillen och lite annat som hörde till vid denna högtid fick vi trotsa regnet när man nu har en tvååring som promt måste ut i ösregn och utforska sniglar, grodor och annat skoj som finns på landet. Vi valde att stanna i tre dagar så det blev lite annan mat än bara klassisk midsommarmat. Jag gjorde en av mina mest uppskattade rätter som vi serverade som lunch på lördagen. Den är superenkel, laktosfri och trevligt bonnig
Smakerna är från mexico, blandat med lite amerikansk cowboy. Här kommer recptet...

Choritzogryta "Kansas"
recept för 4 pers

800g choritzo, skuren i strora bitar
1st gul lök, skuren i klyftor
1st röd paprika, strimmlad
3st vilökskyftor, krossade
1st spansk peppar, finhackad
4msk strösocker
½ ättiksprit
700g krossade tomater
1dl ketchup
2dl majs på brk
2dl kidneybönor på brk
½dl chilisås ( köp bbq- chili kansas city)
ev. salt och peppar

Arbetsgång:
Smält socker i en kastrull
Häll på lök, vitlök, chili och paprika. Rör runt
Häll på ättika, tomatkross och ketchup.
låt koka på svag värme i ca 15 min.
Grilla eller stek choritzon och blanda ner i grytan
Sist i med bönor och majs

Servera med färskost och cornbread

måndag 15 juni 2009

Snart midsommar


Äntligen börjar mitt liv att se ljuset i jobbtunneln. Midsommar närmar sig och långledighet väntar. Vi har tänkt att fira denna helg i torpet med alla klassiska atribut som sill och nubbe, midsommarstång, jordgubbar och det obligatoriska regnet. Nubben är avsmakad och klar och ligger i tryggt förvar i kylen. Det blir 3- sorters sill, färskpotatis, Janssons, Fäbodsknäcke (galet gott knäckebröd) och en rejäl bit brännvinsost. Detta skall intagas tillsammans med den i min värld, bästa sillölen, Jever pilsner. Urgod, och det ljusa ölets höga beska är helt oslagbar i kombination med den sötsura sillen. På sena kvällen tänder vi grillen och jag tänkte flamma på fläskkarré, (grisens entrécôte) en riktigt underskattad styckdetalj som är super att köra BBQ på. Här blir det spanskt för hela slanten och jag tänkte servera Papas Arrugadas, grillade grönsaker och Mojo Rojo- dressing. Fattas bara att hitta ett gott spanskt grillvin som klarar av maten. (tips önskas) Trevlig midsommar så hörs vi sen. Håll tillgodo med recepten...

Recpt för 4pers

Papas Arrugadas
600g potatis (färsk eller gammal spelar ingen roll)
Grovsalt
Olivolja

Arbetsgång:
Skölj potatisen noggrant och lägg i en kastrull
Fyll på med så mycket grovsalt att det smakar havsvatten på västkusten.
Koka potatisen "al dente"
Häll av vattnet och baka färdigt i ugn på ca 200° i ca 10min.

Mojo Rojo
2st äggula
1dl olivolja
1dl solrosolja
2st grillade och skinnade röda paprikor (skuren i bitar)
2st vitlökskyftor
1krm stött kummin
½ avocado (köttet)
1tsk citronsaft
salt
peppar

Arbetsgång:
Mixa äggula och tillsätt olja i en fin stråle tills äggen "sväljer" oljan
Tillsätt sedan allt och mixa till en goja
Smaka av med ssalt och peppar
Låt gärna stå i några timmar innan servering så att smakerna får utveckla sig

onsdag 10 juni 2009

Hemgjord saft


Jag älskar rabarber. Många tycker rabarber är surt, träigt och trådigt. Förvisso men smaken är ortoligt god och frisk. Vi brukar vanligtvis göra paj och chutney på rabarberna, men man borde kunde göra något mer på de sura stängerna. Då slog mig tanken att göra saft. Har
under alla mina år som matintreserad alldrig gjort saft. Löjligt enkelt och löjligt gott. Här kommer mitt recept...
1,5kg Rabarber (gärna späda stänger) eller sura bär
6dl vatten
Saft av en citron
ca 9dl strösocker ( efter tycke och smak)
1krm natriumbensoat (motverkar att saften möglar)

Arbetsgång:
Skölj, rensa, bita ner rabarbern i en kastrull
Häll på vattnet och citronen.
Låt koka upp under ständig omrörning, tag av från spisen och låt dra i ca 30 min
Sila koket genom finmasikig sil, sen silduk, eller gammal handuk alt. kaffefilter.
Koka upp saften med sockret under omrörning, tag av och låt stå 10 min.
Skumma saften väl
Rör ut natriumbensoatet i ca 1dl av saften tills det löses upp. Häll tillbaka i saften och rör om.
Häll upp i väl rengjorda saftflaskor med patent eller skruvkork.
Låt svalna och drick

Ett litet tips är att använda saften som grund till sorbet tillsamman med uppvispad äggvita

onsdag 3 juni 2009

Jag har inte glömt bort bloggen

Vår och försommar är den intensivaste perioden på hela året för många, så även för mig. Just nu är jag inne i ett vakum av jobb, jobb och de övriga överlevnadsmåstena för att inte dö. Under en tid som denna hinner jag inte med något som det känns. Veckan består av måndagar och fredagar. Helgen drar förbi som en virvelvind, och sen en ny vecka. Allt detta pågår fram till midsommar och sen skall jag försöka börja leva. Anledningen till att jag inte har skrivit något är för att jag inte har mycket att skriva om. Men jag lovar att återkomma med tips, idéer och bilder från grillen, viner och vår sommarstugas trädgård. Som försmak på mina framtida inlägg kan jag bidra med ett gott tillbehör till den grillade Entrécôten med de ungsrostade rotfrukterna...

Parmesancrème 4 pers
2dl crème fraiche
1dl färskost typ Philadelpia
1st pressad vitlökskyfta
2msk vatten
½ tsk honung
1dl färskriven Parmesanost av bra sort (ingen från påse)
Salt
Peppar
Arbetsgång:
Mixa allt samma och låt stå och dra i ca 2-3 timmar innan servering

måndag 18 maj 2009

Det frodas i örtagården


Som ni kanske förstår vid det här laget är mat, dryck och choklad min stora passion här i livet. För att nå till det bästa resultatet måste man i bland gå hela vägen för att lyckas. Ett steg i denna riktning är råvarorna. Ju bättre råvaror man har destå bättre förutsättningar att laga en riktigt god middag. I detta avsnitt har jag valt att lägga in tips på några örter man gärna kan odla fram nu i vårsolsvärmen. I mitt fall kan jag odla i sommarstugan och på balkongen, och för dom som inte har det går det bra att odla i fönstret hemma. Nog för att många gillar dill, persilja och basilika men det finns bra mycket roligare alternativ som är lätta att odla om man bara har tid och lägger ner lite kärlek på dom små liven. Här kommer lite tips på en bra örtagård...


Basilika: ett måste i varje hem. Men välj gärna en rödbladig eller en citronbasilika. Denna lilla rackare är för klen att ha ute på nätterna och övervintrar inte utomhus.


Oregano: ett lika stort måste. En bra grundkrydda som funkar i många medelhavsrätter. Är släkt med myntan och oftast mycket tålig. Sköter man den övervintrar den utomhus.


Salvia: en udda krydda som är starkt parfymerad. En kalssiker i moussaka och funkar bra till lammrätter eller bara svängd i smör med vitlök och hemgjord gnocci. Övervintrar ute.


Rosmarin: en god all round klassiker. Funkar till allt, även till dessert tillsammans med bla äpplen. Övervattnas ofta så den drunkanar. Kan övervintra svalt inomhus, dock ej ute.


Timjan: kökskryddan framför alla. Funkar till allt, mest fisk och lamm, samt i såser och kryddblandningar. Övervattnas ofta. Tåliga ex övervintrar ute.


Mynta: till drinkarna. Jag är inte speciellt förtjust i mynta. God i drinkar och kan funka till mellanöstern- mat. Sprider sig som aids i trädgården så gräv ner den i plastkruka så den inte sprider sig. Mycket vintertålig.


Dragon: en god, mild krydda. Funkar bäst till kyckling, fisk och i örtblandningar samt är kryddan i Bearnaise- sås. När hösten kommer, skörda hela växten och lägg i vinäger så har du en god Bearnaise- grund. Övervintrar ute.


Citroverbena: Starkt paryfymerad. Doftar och toksmakar citron på ett örtigt sätt. God i glass och brûléer. Överdosera inte, kan bli för mycket. Klarar inte att övervintra ute.


Lavendel: en mormorsdoft. Vacker och doftar ljuvligt. Starkt parfymerad som funkar bra i desserter och bakverk tillsammans med citron. Överdosera inte. Klarar sig i väldränerad sandgjord ute och sprider sig lätt.


Listan kan göras tok-lång men detta är en god börja och jag lovar att det doftar och smakar gudagott.

tisdag 12 maj 2009

Choklad och whisky i kombination


Hur viktig är procenthalten på choklad?
Att tillverka choklad är som att producera whiskey. Först skall man hitta unika råvaror med säregna smakkvaliteter. Sedan skall man på ett hantverksmässigt sätt hantera dessa råvaror med yttersta noggrannhet för att få fram sin speciella karaktär. I denna process gäller det att hitta en balansgång mellan flera olika smakpåverkningar däribland procenthalten. Med den kan man styra chokladens bitterhet inte smaken.
Ju högre kakaohalt, ju bittrare choklad. En god och bra choklad bör ha ballansen mellan bitterhet, syra och karaktär.

Hur skall man nu lyckas att kombinera whisky med choklad på ett bra sätt? Att hitta rätt kan ibland vara svårt men en tumregel är utgå från vad du tycker om. Börja gärna experimentera med den Whisky eller chokladsort som passar just dig i smaken. Utgå även gärna från Chokladen eller Whiskyns karaktär. I min bedömning har jag valt att plocka bort vit och mjölk- choklad då de typerna är allt för söta och karaktärslösa. Här kommer mina förslag…

Ungdomlig whiskey med viss sötma och blommiga toner (tex SCAPA 12years): ca60% choklad med stor fruktighet och viss sötma. Prova gärna årgångschokladerna Grand Cova, eller Palimira från Valrohna.

Medelfyllig med mild rökighet och medelsötma(tex ROYAL BRACKLA 10years): ca70% mörk choklad med liten bitterhet och medelstor syra yex. Ocumare från Chocovic

Fyllig och blommig whisky med salta toner (tex TALISKER 10 years): Här kommer en av mina favoriter. En mörk pistagepralin med salt. Saltet i kombinationen med pistgen och den mörka chokladen är en ljuvlig upplevelse tillsammans med whiskyn.

Kryddiga och söta whiskey med viss gräddighet (tex EDRADOUR 10 years): Även här väljer jag en pralin. Prova gärna en pralin smaksatt med julkryddor så som anis, kryddpeppar, kanel ingefära mm. Den här kombinationen är perfekt till jul.

Alkoholstark whisky gärna med fatkaraktär (tex MACALLAN 10years): Att fatkaraktären kommer fram hjälper till att lyfta chokladen. Mörk choklad ca 70% med viss fruktighet och vanilj. Prova gärna Michel Cluitzels choklad från Sao Thome eller varför inte en portvinspralin?

Fyllig och rökig whisky med viss sötma (tex LAGAVULIN 16years): Den svåraste whiskyn att hitta en perfekt choklad till. Rökigheten tar till viss del död på chokladen men jag tycker att jag har hittat två bra alternativ. Mina tips är en 70% fransk choklad från Pralus med ursprung från Java eller någon annan sort från detta område. Chokladen har en extrem rökighet, nästan som bacon. Prova annars med en kaffepralin med hög bitterhet och syra som kan matcha denna tuffa whisky.


Detta är självklart inget facit, så blanda, prova och smaka dig fram till rätt kombination

söndag 3 maj 2009

En helg i sommarstugan

Valborg och ledig. Nu var det dags att städa ut vintern ur stugan och släppa in vårvärmen. Det är något visst som händer i mig när man som stadsbo får komma ut på landet med en öronbedövande tysthet och så frisk luft att man blir trött av bara den. Jag blir nostalgisk på landet. Jag kommer ihåg mormors hemgjorda svartvinbärssaft som vi fick hämta i jordkällaren. Den drack vi i syrenbersån med nybakade bullar. Morfars flanellskjorta, snusdosa i silver, hängslen och kökssoffa som säng. Mormors kutande rygg, tofflor, blommig klänning som jämt doftade nybakat och som alltid var täckt av ett förkläde. Vatten från egen brunn, grusväg och kor. Fan man blir ju tårögd... Nå väl. Målsättningen var att städa, sätta på vatten samt så de grönsaker och rotfrukter som vi valt ut, så som kålrabbi, potatis, rödbetor och sallad. Till min lycka såg jag att salvian, gräslöken, oreganon och timjanen stått pall för vinterns prövningar, men att en "älg-jävel" har kalasat upp vår fläderbuske och några lavendelplantor. Även rabarbern och krusbärsbusken har klarat vintern. Alltid när vi åker till landet "på riktigt" för säsongen brukar vi inviga årets förta lunch med sill och tillhörande dryck. Snapsen som jag gjort tidigare i år fick en kortis i frysen innan den slank ner till sillen. Den var precis så god som jag hoppats på. Nog för nu. Jag skall låna grannens bössa och ge mig ut på älgjakt.

måndag 27 april 2009

Grilla


Jag vet att man kan grilla året om, men det är ju något enklare på sommarhalvåret. Det intresanta med grillning är när de flesta tycker att det doftar från grannens nytända plåtugn, och tänker, mmm... vad det luktar gott. Är det oftast tändvätskan som sprider den ljuvliga aromen. Galet!

Måste säga att efter några lärorika år börjar jag närma mig "svart bälte" i denna mansdominerande sommarsyssla och tänker här ge lite goda tips om hur du lyckas vid grillen. Först skall vi skilja på direktgrillning och BBQ! Vid direktgrillning innbär det att du fyller hela grillen med kol, och skapar en jämn och het glödbädd, varvid du grillar direkt på det heta gallret utan lock. Vid den här typen av grillning ska du grilla skivor av kött, fisk eller grönt. Bra grejer är oxfilé i skivor, burgare, korv och liknande. Den här grillningen går snabbt och man kan lätt bränna maten. Den andra tekniken, BBQ går ut på att du fyller halva grillen med kol och skapar en god glödbädd på ena sidan av grillen varvid den sida av grillen som saknar kol är den sida du skall använda. här placerar du det som skall tillagas så som hel filé, eller hel fisk, stekar och ribbs. Efter att du placerat det som skall tillredas på rätt sida i grillen, lägger du på locket. På detta sättet bildar du mer en ugnslikande grillmetod som gör att köttet får rök och grillsmak utan att bli bränt. Välj metod utifrån tid och råvara. Här kommer fler goda råd...


1.Välj först metod, och utgå ifrån råvaran.
2.Tag fram råvarorna i tid så att de får rumstepratur, enklare att grilla!
3.Använd kol och inte briketter.
4.Har du ved från fruktträd, typ päron, äpple. Flisa och blanda med kolen.
5.Tänd gärna med papper eller eltändare. Undvik tändvätska= Smakar godare .
6.Använd rub vid grillningen, uvsuta med glace annars så bränns glacen
7.Grilla inte för länge, det går snabbt att grilla
8.Servera med roliga tillbehör som passar till maten
9.Låt inte grillkocken stå för sig själv, gör sällskap vid grillen.
10.Drick något gött till.

Vill ni lära er mer om grillning skall ni kolla in mästaren Jonas Borsséns tips och idéer.
Lycka till!

söndag 19 april 2009

En Finlandsbåt i Örebro


Tro det eller ej men det ligger en förankrad, stenklädd Finlandbåt mitt i svartån i centrala Örebro. I alla fall kan man tro det! I helgen som var gick årets Ost- och vinmässa av stapeln på Örebro slott. För er som inte varit där kan man enklet förklara att dryckesleverentörer av alla de slag ställer ut sina produkter och sen är det bara för besökarna att provsmaka, lyssna och lära om dryckerna, då mest vin. Dessvärre har det förstnämda blivit det absolut viktigaste på hela mässan, för man måste ju få valuta för de styva tvåhundra spännen som entrén kostar. Som resultat av detta "förfestbeteende" har de seriösa leverantörerna avböjt denna händelse och gett plats åt drinklikörer, sunkiga spritsorter och vanlig öl man hittar på Ica. Summan av denna kardemumma blir att vi som gillar vin blir dragna över samma kam som dessa obildade bönder som åker in till stan för att förfesta på någon äcklig likör som något megaföretag vill lansera med tillhörande halsband eller lustaiga hattar. Och när man väl når fram till bordet som är omringat av giriga drickare orkar knappt vinleverantörerna skrika fram svaren på ens frågor som hela tiden överröstas av den allt mer fyllnande lokalens besökare. När man slutligen fått lite valuta för besöket och börjar dra sig hem är lokalerna extremt syrefattig och stämmningen börjar närma sig en färjeresa mellan sthlm och åbo, då inser jag att detta forum är inget för de som gillar bra viner men en toppenhändelse för de som skall dra vidare på krogen. Riktigt synd att man inte tar denna mässa mer seriöst som besökare, när man har möjlighet att prova lyssna och lära. Det är ju själva idén med mässan.

fredag 10 april 2009

Världens godaste pizza?


Nästan alla älskar pizza, så även jag. För att få Pizzan att hamna i "finrummet" väljer vi ofta att göra vår egen variant med riktigt bra råvaror och mycket kärlek. Här nedan har jag ett bra recept och några tips på hur man gör pizza som smakar sagolikt...

1.Välj fyllning efter önskemål, råvarutillgång och dryck
2. Köp inga färdiga halvfabrikat, bara färska råvaror
3. Var inte blyg och använd mycket kärlek


Pizzadeg ca 1stor
½ pkt färsk jäst
1 nypa socker
4 msk ljummet vatten
6,5 dl bagerivetemjöl
½ tsk salt
1msk olivolja
2½ dl vatten

Arbetsgång:
Rör ut jäst med det första vattnet och sockret och låt stå i bunke i ca 10 min
Blanda ner resterande ingredienser och kör i degblandare i ca 10 min tills degen blir seg.
Låt stå och jäsa/vila i ca 1 tim på rumstempad plats.

Under tiden gör du ordning resterande ingredienser till pizzan. Först ut är tomtasåsen. Receptet på den hittar du här, och använd ca 2 dl och blanda gärna ner 1 tsk oregano i den. Sen kommer övriga grejer som pizan skall dekoreras med, och jag använder gärna mina vinfavoriter...

Rödlök
Champinjoner
Skinka av Parma- typ
Ost, lika delar av (mozzarella, vanlig påläggs- ost och parmesan)

Pizzan enligt mig

Sätt ugnen på 240° och övervärme, eller fläkt
Baka ut pizzan på plåt och låt vila ca 20 min.
Häll på tomatsås och fördela över hela botten.
Baka av pizzanbottnen utan pålägg i ca 6-7 min och tag ut ( italienskt sätt)
Lägg på valfri fyllning och sist osten
Bakav av ytterliggare i ca 5-6 min
Strö över rikligt med färsk oregano


Servera inte med pizzasallad, men gärna ett gött vin





måndag 6 april 2009

Nytt från Choco Vic














Den Spanska chokladtillverkaren Choco Vic var jämte Valrhôna de tidigaste att utveckla kvalitetschoklad med unika ursprung. För dryga tio år sedan provade jag Choco Vics unika serie av choklader gjorda på "singelbönor" från olika delar av Sydamerika och Caribien och blev helt fast i denna serie. Det som var kul med denna choklad var just att man som amatör förstod att art och växtplats var enormt avgörande för smaken. Serien som fått namnet Origen Único är mycket bra men börjar bli lite tråkig samt att den funnits länge på marknaden. Det är från mig bara en ren gissning att av detta har bu Choco Vic valt att släppa två ny sorter som bygger på samma idé. Här kommer tillverkarens beskrivning...



Sambirano 71% cacao är en mörk chokladcouverture tillverkad endast på Trinitario kakaobönor från Madagaskar. Sambirano har en kraftig chokladdoft med inslag av trä, lakrits och tobak. Smaken är kraftfull och balanserad, rikligt jästa och rostade kakaobönor ger en lätt syrlig och bitter touch. Kombinationen av en ren och kraftig smak ger denna mycket kompletta choklad.



Xoconusco 71% cacao är en mörk chokladcouverture tillverkad endast på Criollo kakaobönor från Mexico. Xoconusco är intensiv och välbalanserad på samma gång, den har en djup arom och klara förnimmelser av syrliga röda bär och russin. Chokladen är en smaksensation rakt igenom, en utomordentligt delikat Criollo choklad.

Jag har provat dessa två utan förpackning så utseendet är ej inräknat, och här är mitt betyg...

Sambriano: Ganska grov i textruren. Doften ganska klen men lite drag åt kaffe och kola. Smaken är trevlig med hygglig syra som övergår i en snäll ton av kola och mjölk. Ingen fullträff som sätter några djupare avtryck hos mig. Det finns andra producenter som har choklad från Madagascar, och de smakar mycket mer. Betyg 6,5p av 10p
Xoconusco: Är även den lite grov i stukturen. Doften klenare men kaffet tittar fram med några drag åt jordkällare. Smaken är torrare och något bittrare med den rundas av mot slutet och får några drag åt russin. Tycker inte att de lyckats så bra med sina nya sorter som blir lite "axelryckande". Betyget får även här stanna på godkända 6P av 10p.

Hade förväntat mig lite mer från en tillverkare av denna kaliber.

fredag 27 mars 2009

Om alla säger fel blir det rätt!




I Sverige har vi skapat oss ett bra beteende kallat ”Jantelagen”. Som de flesta vet betyder det ungefär, tro inte att du är något, din Besserwisser. Med tanke på denna ”regel” har jag nu gått och retat upp mig några saker som berör mig varmt, nämligen mat! De flesta i Sverige, med vare sig god språkkunskap eller gastronomisk bakgrund vet att den rätt som stavas Pizza, uttalas ”Pitsa”. Enkelt och självklart. Men när vi istället skall uttala den italienska osten Mozzarella, ja då säger de allra flesta ”Mossarella” och inte ”Motsarella”. Varför skulle helt plötsligt de två z i de olika orden uttalas olika? Nej, för att alla säger så, och då är det så, och jag har själv blivit rättad vid fler tillfällen av denna ”felsägning”. En annan grej som jag har upptäckt är den starkt tvivelaktiga maträtten bla, bla à la Stroganov. Inte nog med att denna maträtt har blivit misshandlad och utfryst ur gourmet- klubben har stavningen av orginalnamnet förvandlats till Stroganoff. En liten reflektion jag gjort är… Av namnet torde rätten ha ryskt ursprung, och mig veterligen har inte många ryska efternamn två f som avslut. Men desto fler har ett v på slutet. Nog för att jag inte är någon hockeyfantast men man kunde väl inte undgå att den ryska femman som under 80- talet dominerade sporten, hette alla något med ov på slutet. Larionov, Fetisov mm. Men det roliga är att även här har folk påpekat mitt fel när jag hävdar denna ”felskrivning”. För styva tio år sedan dök det upp något ”exotiskt” i våra grönsaksdiskar som kallades rucolasallad, nytt, hett och helt outforskad. Det blev en hysteri på denna märkliga sallad som användes i nästan allt, vete tusan om man inte kunde göra glass av den? Som de flest känner till, som har ett gastronomiskt intresse, vet att detta beska maskrosblad har odlats här under lång tid, men under namnet senapskål. Men hur roligt låter det jämfört med rucola? Sagt och gjort, vi tar det italienska namnet och gör den exotisk. Smart! Men nu när den inte är het, konstig eller exotisk, varför kan den då inte få heta senapskål? Nej, för detta är skrivit i sten. Rätt ska vara rätt! Inte ändra på detta nu, inte. Jag vet att ni kanske tycker att jag är ettrig och löjlig, men jag tycker att rätt kan väl få vara rätt i alla fall.

I mitt nästa inlägg om tankar och funderingar kommer jag att skriva om misshandlade maträtter!

söndag 22 mars 2009

Ett minne för livet


Jag måste erkänna att jag inte är speciellt förtjust i våren. För mig är våren en baksmällans tid. Ena dagen skiner solen, vårlökarna visar upp sig i rabatterna och det är nog dags att hänga undan vinterjackan för i år. Varpå dagen efter är det snöstorm och två plusgrader. Sådant väder är inget för mig. Innan våren kopplar ett allt för starkt grepp valde vi att utnyttja vinterns sista kämpanden dagar med en passande middag. Vid detta tillfälle skulle vi dricka en riktig rysare, en La Chapelle från Hermitage. Med tanke på att den var från 1996 var ju förhoppningen stor på denna klassiker, och vi tänkte att den behöver öppnas i tid så att den kan räta ut sig ordentligt. När skönheten vid lunch- tid fick komma ut i luften blev vi först lite isiga då vi anade om den kunde vara defekt. Först färgen, tegelröd och nästan brun. Doften unken och rikligt med russin, som ett riktigt portvin. Men vi hade is i magen och lät den få sin behövda tid. Som tema för middagen på kvällen hade vi valt att köra franskt rätt igenom, och vi startade med ett glas riktigt god champane med adress Charles du Roy Premier Cru som satte start på smaklökarna ordentligt. Som förrätt blev det halstrad pilgrimsmussla med ankleversmör, potatispuré, smörstekt Karl-Johansvamp och hummersky. Som vin hade min vän som vi var hos, valt en Josmeyer Gewurztraminer1995, som var riktigt bra, med mycket doft av blommor, rosor, parfym, söt frukt och lite rotfrukter. Riktigt fylligt med söta toner och bra stuns i slutet. Rätten blev bra men något klen till det kraftiga vinet som nästan tog över anrättningen. Sen kom vi till varmrätten, där vi hade valt renstek, som fått en omgång av rosmarin och timjan som senare bakades av med varsam hand till 55°c kärntemperatur. Denna stek kom i sällskap med friterad svartrot, selleripuré, fondkokt lök och svartvinbärssky. Nu skulle vi till slut få möta maten med den efterlängtade Chapellen, och nu efter ca 4 timmar i luften hade vinet kommit ut ordentligt till ett fylligt och smakrikt klassvin. Först kom frukten med mycket torkade inslag för att sedan övergå i en örtaträdgård där myntan och salvian vuxit fritt. Smaken var fyllig med riktigt bra kropp och bra syra som gjorde vinet ännu klassigare. Vinet satt som klippt och skuret till maten och jag kände mig en smula stolt över att ha prickat rätt med kombinationen. Efter varmrättens shownummer var det svårt att gå vidare med de ostar vi hade valt att trycka in mellan varmrätt och desserten, men de gjorde så gott de kunde för att ta middagen framåt. Som dessert hade jag gjort en personlig tolkning på en rätt som jag för några år sedan smakade på i Frankrike, pistage- och aprikospaj med tillhörande vaniljglass. Barnsligt gott och med lite sus i knoppen hamnade jag stundtals tillbaka till den upplevelse jag fick i Voiron för fem år sen. Till denna dessert hade vi valt ett Beaumes de Venise från denna resa och den satt bra tillsammans med desserten, med bra blommighet, sötma och syra.
Som helhetsintryck var kvällen en av de bästa jag upplevt på hemmaplan och då gör det ju inget att man även hade gott sällskap av goda vänner. Här kommer vi mina vinbetyg…

Charles du Roy Premier Cru, 85p av 100p
Josmeyer, Gewurztraminer, 1995, 93p av 100p
La Chapelle, Hermitage,1996, 95p av 100p
Beaumes de Venise, 2004, 75p av 100p

fredag 20 mars 2009

En Dansk skalle


Åter fredag och paxat för ledig helg. Som sig bör är fredagskvällen den första lilla anhalten för mys, mat och dryck, så även denna fredag. Jag och min fru är ju tokiga i att äta och dricka så det är alltid naturligt att korka upp något gott vin till helgen, men icke denna dag. I stället valde jag att göra något som är vad jag tycker är bland det enklaste och godaste man kan förgylla en kväll med, nämligen öl och snaps. Vissa äter bara sill till de klassiska helgerna som påsk, midsommar och jul, men vi äter sill titt som tätt och då nästan två gånger i veckan på semestern. Sagt och gjort, det blev två smörrebröd med tillhörande snaps och öl varvid snapskryddningen är av egen adress. Det första smörrebrödet var på kavring med kokt kall potatis, sill, ost ch massor av rå rödlök. Den andre blev en klassiker med kavring, rostbiff, rostad lök och curry- remoulade. Gör gärna remouladen dagen innan, och jag smaksätter den helst med senapspulver à la Colman. Efter förtärd måltid sätter sig gärna snapsen som en dansk skallning, och det gör att det blir enklare att somna gött. Här kommer mitt snapsrecept inför sommaren...

35cl brännvin special
1tsk kumminfrön
1tsk anisfrön
1tsk fänkålsfrön
1krm dillfrö
1krm timjan
3cm långt tjockt citronskal

Blanda samman och låt stå och dra i minst 1 vecka eller efter önskad kryddstyrka.
Drickes väl kyld och funkar bra till det mesta.

torsdag 19 mars 2009

RECEPT, Blomkålsdoftsfylld räkkind med baconånga, krondillsmoln, och ankleverdamm


Galet, snyggt, låter gott, men vad f-n är det man äter. Och blir man mätt, eller? Det här lilla inlägget handlar om mina reflektioner över den "hypade", molekylära mattrenden som råder runt om i Sverige och resten av världen.
Självklart skall mat hela tiden utvecklas mot olika håll, annars hade vi fortfarande suttit i våra våra stugor och ätit salt sill, torkat kött och rovor. Men när man börjar gå mot detta håll kan man undra vart matlagningen är på väg? Till stor del handlar det (enligt min teori) om att kockar och kockyrket har blivit hyggligt hett och att kravet från dom som betalar kalaset blivit högre, då det många gånger är riktigt salt att tala om vart och vad man ätit. Ju ballare och galnare ställe man käkat på desto bättre! Och inte minst hur man blivit serverad. Ur sked blivit matad av kocken, provrör, eller varför inte den i avsmakningsmeny innehållande doftande ballongen, som vid bordet smälldes så att gästerna fick andas in denna rätt? Denna galenskap presenterades på en av de coolaste restaurangerna just nu, el Bulli i Spanien. Om matlagningstrenderna skulle fortsätta i samma takt , ja hur f-n skulle det bli då? Äta ur hundskålar liggande på alla fyra, eller att man lägger en naken människa på bordet, varvid man placerar ut rätterna på olika delar på kroppen så att de får ta smak av den personliga karaktären. Många av dessa restauranger som behärskar denna teknik med matsalskrumbukter och galna maträtter är extremt skickliga och kan höja matupplevelsen till himmelriket. Men de halvduktiga medelrestaurangerna som i tafatta försök att göra underverk behärskar inte att trolla och labba fram dessa upplevelser, då sån här typ av show kräver ett stort kunnade och att restaurangens miljö även passar till maten. Tänk er en sån här typ av matupplevese på statshotelet i Norrköping, som i stress för att "hänga med" snubblar fram ett helt fel sätt att locka kunder och gäster ! Nej, den här typen av mat skall vara på rätt plats med rätt miljö och rätt sorts gäster som gladeligen hostar upp de fyratusen spännen för showen! Eller ta det här med att inte få laga mat på "säkra kort" som filé, eller biff. Det mest föbjudna idag är att använda säkra kort som jordgubbar och smultron i glass, nej här skall det vara silverlök, och oliver. Gott? Ja kanske det, men är Svenska solmogna jordgubbar äckligt? Nu kan ju allt låta bitter och avundsjukt, och till viss del ligger det något i att man inte behärskar den här typen av matlagning, så därför lägger jag den åt sidan för min del. Min önskan, förhoppning och tro är att vi kommer att gå till baka till rötterna med, mormors recept, långkok och jordgubbar. Eller varför inte att umgås och samtala kring matbordet? Visserligen vill man att ett restauranbesök skall vara en oförglömmlig kväll med hela paketet, men man kan lätt bli bortblömmd i restaurangens egenonani. Så enkelt som bra vårvaror som blivit bra behandlade, upplagt trevligt, med gott i glasen och med trevliga människor runt oss är ju vad matminnen skall byggas på. Heja Midsommar!

Cecilia Beretta, Ripasso, 2006


Nu var det äntligen fredag och helgen kom som en räddning, då veckan varit seg och tung med feber och snoriga barnnäsor. Vi hade fixat pizza med mina favoriter, mozzarella, lök och färska champinjoner. Till detta valde vi att knäcka en av mina nyinhandlade vinare, en Ripasso från Celilia Beretta. Vinet var till färgen röd till något brun. Sen till doften, en liten axelryckning med typiska ripassotoner med lite lakrits, choklad, torkad frukt och aning lädrig. Smaken var lika slätstruken som doften med lite lagom av vad dessa viner brukar leverera, varm halvfyllg med liten strävhet och russinsöt avslut. Den stack varken ut eller gjorde något obehag till maten, men tycker att den var i enklaste laget. Mitt omdömme får bli godkända 65P av 100p, och då tycker jag att det finns bra mycket roligare vinare av samma typ att köpa i det ordinarie sortimentet till samma pris.

lördag 7 mars 2009

Bolla, Valpollicella classico 2006


I torsdags kom min efterlängtade lyckopåse från Systembolaget som jag gått och trånat efter så länge. Godsakerna skulle genomgås och urskiljas vilka som skulle hamna i min kompis vinkällare och vilka som skulle hamna hos mig i min vinhylla. De som hamnar i min vinhylla är till för att drickas upp och på lördagskvällen kom tillfället att öppna en av de nyanlända raringarna. Efter en tung och febrig fredagskväll, samt att min fru jobbat var matlagningsintresset noll, så det fick bli något lättlagat och säkert kort. Det fick bli pasta, egen tomatsås, parmesan och kallskuret i form av korvar och skinka. Till detta valde jag en vintyp som jag alltid tyckt har varit en typisk lördagsfavorit, en Valpollicella Classico. Här tog jag tillfället att öppna en som nyanlänt, från producenten Bolla. Ni vet hur det är, lite färväntansfullt och lite spännande! Hur är den här då i jämförelse med de andra sjutioelva man druckit? Först färgen, lite klart röd till något brun i sin nyans. Sen doften. Inget, absolut noll, nada. Efter några minuter kunde man ana någon ton av russin, körsbär och lite mandelmassa. Sen till smaken. Helt bedrövlig. Sur körsbärssaft som blivit utspädd med billigt tetravin och vatten. Fy f.. vad jag blev besviken. Att lägga nästan en hundring på ett sånt här skitvin gör mig förbannad, irriterad och att jag känner mig blåst. Skall jag poängbedöma sånt här skit får det bli 20p av 100p och den siffran får den endast för att den inte var giftig och att man kan bli full av den. Köp inte...

måndag 2 mars 2009

Melanzane Parmegiano alla Toscana




Mitt försök att döpa denna maträtt är inte så lätt då man inte kan en mening på italienska. Men på svenska heter rätten, Aubergine och tomatlåda som i Toscana. Denna rätt lagar jag minst en gång varannan vecka och är mycket enkel att svänga ihop. Flera vänner och bekanta har bejublat rätten och frågat om receptet, som ursprungligenkommer från en vän som i sin tur fått det i Toscana. Rätten är ganska lantlig, smakrik, galet god och mycket mättande. Min rekomendation är att servera den tillsammans med ett lantligt italienskt bröd och några kallskurna starka korvar. Jag åt denna rätt i veckan tillsammans med mitt husvin som jag har till det mesta, som i mat, när man lagar mat, tv, istället för fika mm. Här kommer det bejublade receptet...

4pers

1liter tomatsås av god smak
4st auberginer
Salt
Vitlök
Mjöl
Olivolja
Parmesanost (riven)

Arbetsgång:

-Skiva auberginen på längden och gnid in med salt och låt ligga i ca 30min

-Skölj av auberginerna och torka torra med papper

-Gnid sedan in skivorna med lite vitlök

-Doppa sen dessa i mjöl och stek gyllebruna i olivolja

-Tag upp och låt rinna av

-Varva tomatsås, aubergine och lite parmsan i form som typ lasagne

-Kör i ugn på 200 grader i ca 20 min


Buon appetito

söndag 1 mars 2009

Nytt från Valrhôna


Är det några som kan choklad så är det verkligen Valrhôna från den lilla byn Tain-L´Hermitage i södra Rônedalen. För att vara ett ledande varumärke inom choklad måste man hela tiden förnya sig och ändå behålla sin goda kvalitet och ryckte. Som alltid när det gäller produkter från denna chokladens "bästa producent" har man åter lyckas att göra det som förväntas. Ny design på kakornas utformning, samt ett par nya kakor som jag provat och tyckt till om...


Alpaco, 66% kakaohalt. Denna kaka är tillverkad av Forasteros- arten "Nacional", en av två lokala kakaobönor från Equador, den andra heter"Aribba". Karaktären har en sofistikerad styrka med delikata blommiga toner så som te, citrus och kaffe. Ganska låg kakaohalt som man kan tyckas skall vara mild men jag tycker den har en kraftig smak. God och mycket snygg. Jag ger den omdömmet 8,5 av 10p.Köp


Taïnori 64% kakaohalt. Chokladen i denna kaka kommer från Dominikanska Republiken och är gjord på den typiska karibiska bönsorten Trinitario. Chokladen har en ganska tuff, fruktig syra och har toner av citrus, rostade hasselnötter och bittert kaffe. Här är en choklad som faller mig helt i smaken med bra syra och mycket stuns som avslutas i en bra fyllig bitterhet utan att vara torr. Mycket bra och jag ger den 9,5P av 10P. Köp, Nu.


Båda dessa finner du hos Örebro´s bästa chokaldbutik, Engelbrekt choklad

lördag 28 februari 2009

Insoglio del cinghiale 2006, Toscana




Äntligen lördag och ledig. Jag och lillgrabben har haft en heldag på bondgård med lamm och hästar, sen i stan med promenad till lekpark. Till kvällen tänkte jag vi skulle äta något gott, då det var allt för länge sen. Jag tänkte att anka är ju en råvara som inte går av för hackor. Sagt och gjort, det får bli anka. Till ankan serverade jag pumpapuré, smörstekt portabella, confitad smålök och korintsky. Till detta valde jag denna Toscanare. Rätten blev bra och ganska smakrik, men vinet orkade inte ända fram. Doften var typisk för regionen och för denna vintyp. Körsbär, vitpeppar, lakrits, örter och russin. Smaken var ganska ok, med god syra och lagom pepprighet, syra och stuns. Syran var bra och smaken funkade bra men kroppen fanns inte där. Lite synd men jag tror att en Brunello di Montalcino, typ COLDORCIA, skulle sitta snyggare. Innan jag serverade varmrätten småmyste jag på vinet och upptäckte att Choritzo var som klippt och skuren för detta vin. Skönt att man vet det till nästa gång. Mitt omdömme på vinet får bli 75p.




En annan grej jag bara vill ventilera är att om gud och min chef vill, skall jag antagligen få uppleva min stora vindag. Hjo Grosshandel har nämligen bjudeit mig till Sthlm på klassisk Bordeaux- provning. Och här skall alla var med, och då menar jag ALLA.


Gud, hör min bön...










torsdag 26 februari 2009

En påse gott & blandat!

Som halvfattig småbarnsförälder börjar onekligen snålvattnet att rinna när man dreglande och uppgiven läser om hur vissa personer provar och njuter av livets absoluta nektar. Jag har sedan en tid följt bla Vinares blog om hur dom köper och provar, njuter och botaniserar. Jag tycker kort och gott att livet ibland är orättvist. Men man får passa på att njuta av det lilla och hoppas på att dom har typ konstant tandverk eller någon annan åkomma som skall kompenseras med detta leverne. Nog om avundsjukan! Efter en del botaniserande bland "vanilga" viner beställde jag igår från systemet en påse gott och blandat med mestadels grejer från mitt favoritland Italien, men även en del från Frankrike, då mest Bordeaux. Det jag köpte flera av var Ripasso och Valpoleciella från producenter jag ej provat, då det även passar min andra hälft i smaken. Ett vin jag fastnade alldeles extra för var Achelo, Syrah från en av mina absoluta favoriter, Antinori. Storebror till detta vin har jag provat . Jag hoppas att några av dessa viner kan vara något att suga på inna sommaren kommer, och att fransoserna kan snyggas till i min kompis källare. Hoppas att godiset anländer snart för jag kan knappt hålla i mig. Hjo jag tackar jag!

måndag 23 februari 2009

Vive la France!




Förra sommaren inhandlades ett vin vad jag hoppas kan vara något i hästväg. Efter ett besök hösten 2004 i den lilla staden Tain l`Hermitage i södra Rhônedalen var vi uppe på sluttnigarna och fick bland annat se ett litet kapell. Då förstod jag att det var DET kapellet! La Chapelle! Jä....tänkte jag, en sådan måste man få med sig hem. Oturligt nog kunde vi aldrig köpa någon sådan flaska men vi fick med oss lite annat godis, typ Auguste Clape- Cornas, några rackare från vårt besök på M. Chapoutier, några flaskor Crozes Hermitage- Alain Graillots. Största anledninge till att vi åkte var att besöka Valrhôna chokladfabrik så det fick bli att handla vin när man kunde. Som sagt, i sommras fick jag möjligheten att köpa en
La Chapelle, 96 till ett fyndpris och är nu sugen på att korka upp skönheten. Problemet blir alltid när, och till vad? Har funderat lite på middagen och här är mina förslag som jag vill ska gå i ett Franskt tema.Tyck gärna till och tipsa om jag är ute och cyklar...


* Halstrad piggvar/pilgrimsmussala med ankleversmör, potatispuré, brynta kantareller och hummersky
Till denna vill jag nog servera en fet Gewürztraminer från Alsace eller i den stilen.

*Timjan-och rosmarinstekt hjortrygg med friterad svartrot, confitad smålök, selleripuré och svartvinbärssky
Här kör vi La Chapellen

*Franska ostar med tillbehör
Har inget kul förslag. Kanske vitt?

*Aprikos- och pistagepaj som i Voiron med hemgjord vaniljglass
Här tror jag nog att jag vill köra en Baume de Venise från en gård vi besökte på Frankrikeresan


Tyck till och tipsa om andra förslag som kan var bättre. Börjar snålvattnet att rinna ?

Dessa jä... menyer

Det har blivit en tvångstanke att varje gång när jag passerar utanför en restaurang måste jag stanna och läsa menyn. Har dom skrivit fel. Jag letar med lupp och konstaterar att de flesta restauranger inte vet hur olika rätter stavas eller hur de ska beskrivas. Jag har upplevt de mest otroliga formuleringar av detta och det kan även dyka upp på de finaste och bästa ställena. Ett förslag är att ta reda på hur det stavas. Eller mitt roligaste, när dom skriver en menyförklaring som blir helt galen. Tips är att noga läsa igenom vad som har skrivits eller googla på ordet. Det kan bli väldigt roligt och väldigt fel. Självkart måste man var ödmjuk i detta fall då man själv är långt från felfri. Men håll med, det är ju ganska kul hur en del lyckas få till det...

Här kommer några tänkvärda förslag...

Cremé (kanske Crème)
Entrecoté ( eller Entrécôte)
Brulè ( kanske Brulée, eller Brûlée)

Särskrivning går inte av för hackor...

Lamm roullad med ... ( ja, eller uppför)
Lök soppa
Ister band (den är fin)
Blod pudding (smaskens)

En annan skön grej är att skriva lite konstig förklaring på maten typ...

Rostad blomkålssoppa ( gott att rosta soppan)
Soltorkad tomatsky (mmm gott att soltorka skyn)

Listan kan bli lång på dessa skojigheter och jag tycker inte att det är ok att skriva menyer där det står något i den här stilen. Jag tycker att det kan vara på sin plats att kanske ta hjälp av någon utifrån som kanske kan skriva menyer. Schärpning!!!

P.S kolla in vad jag menar...

http://www.tasteline.com/recept/Rostad_Blomkalssoppa

söndag 22 februari 2009

Loka Brunn


Längatan var stor att komma ifrån vardagslunken med en avkopplande helg i bergsslagens skogar. Vi hade bokat en helg på Loka Brunn med vänner och såg enormt fram mot att slappa, relaxa och förtära gott. Rummen var av bra standard med bra inredning och sköna sängar. Huset var bra gammalt och min rädsla för att frysa var skönt nog inget man behövde oroa sig för då rummet var som en bastu. Utbudet om man vill gägga i lera eller bli knådad som en deg är mycket bra och en självklar del av hela vistelsen. Lyxig som man är lät jag självklart min fru få två behandlingar av dessa slag, medan jag själv sov som en stock på rummet. Nu till det som rör min blogg, nämligen maten och drycken. Matsalen är stor, stilren i Gustaviansk anda och rymmer säkert 150 pers. Det kan bli en hög volym i lokalen då blangdningen av barnfamiljer, födelsedagmiddagar och fulla konferensgäster skall samsas i lokalen. Äta gör man inte i sitt eget tempo utan det sköter serveringspersonalen. Som vakande hökar överblickar de ner diskret på tallriken. När maten är slut på faten, skramlar det bara till och hux flux dyker nästa rätt med tillhörande dryck upp framför en och allt går mycket rutinartat och för lite på kännsla för gästen. Maten är av typisk konferensstandard och lämnar inga gastronomiska avtryck. men är mättande och anpassad till miljö och gästantalet. Menyn består av en rökt hjortstek med syltade kantareller och västerbottencremé. Tror nog de menade Västerbottencrème, men fan det ärju inte så noga( inlägg kommer om detta dilemma med felskrivningar på menyer). Rätten var helt ok men lite för smakrik som förrätt. Till varmrätt serverades rödtunga med vitvinssås, mandelpotatispuré och en avocadogucca med burkkräftor. Rätten var klen mot förrätten och jag har svårt med både gräddsås och potatismos i samma rätt , typ tårta på tårta. Sen kom överraskningen på middagen nämligen en liten ostbuffé med trevliga tillbehör. Mycket gott, trevligt och kanske det bästa på hela kvällen. Desserten var som vanligt vid mina restaurangbesök kvällens flopp. En snustorr choklad- cheese cake med hjortronsorbet och rårörda hjortron. Fan hjortron är ingen höjdare. Till allt detta serverades ett vinpaket som var helt ok för att vara lågbudjet. Totalt kanske man skulle se över maten lite och kanske höja vinerna ett snäpp, men snåla Svensson vill väl inte lägga mer pengar på en sådan upplevelse. Efter middagen blev det kaffe och Calvados i salongen framför brasan. Totalt vill jag ge upplevelsen på Loka Brunn 70p av 100p och tycker att det är väl helt ok att spendera en helg här. Lite dyrt för den ganska slätstrukna upplevelsen.

torsdag 19 februari 2009

Green & Black´s, Organic, Dark, 70%


Under 2008 började jag skriva olika bedömningar över choklader jag provat. Betygsättningen baseras på smak, kinsistens, utseende, pris, orginalitet och totalupplevesen. Skalan är mellan 1-10 där 10 är högsta betyg.
Nu har turen kommit till Green & Blacks ekologiska mörka 70% choklad. Första gången jag kom i kontakt med denna var på en mässa för ekologiska produkter. Chokladen säljs i Sverige via leverantören Kung Markatta som specialiserat sig på endast eko- produkter. Jamie Oliver använder gjärna denna choklad i sina recept och jag tror han gör det för att den är just ekologisk. Detta har nog hjälpt till att öka försäljningen rejält. Jag är osäker på var chokladen kommer ifrån i denna produkt men jag tror att den är från Syd Amerika, kanske Mexico. Nu till chokladen!! Kakan på 100g kostar ca 40:- och förpackningen är ganska tråkig och enkel med väldigt tydlig info om innehållet. Doften är mörk, rostad och drag av källare. Konsistensen är lite plastig. Smaken torr, grov, och nu till det läbbiga. Den smakar mögel, potatispåse och källare. En totalupplevelsen på chokladen får bli 3p av tot 10p och då höjdes betyget ett snäpp tack vare att den är eko. Köp inte. Bättre ekologiska choklader finns att få tag på.

tisdag 17 februari 2009

Bröd till bröder


En god vän till mig är inne i bakträsket ordentligt. Precis som jag drar han saker och ting lite för långt då och då, och det brukar oftast resultera i att man blir duktig på dessa saker. Som sagt är bröd ämnet för detta inlägg! Själv bakar jag ganska mycket och vill här nämna några bra tips på hur man lyckas ialla fall bättre än normalt...




1. TID: Att baka ett bra bröd tar tid, mycket tid. Förbered dig innan du sätter igång. Läs noga igenom receptet och följ det lika noga.

2. BRA RÅVAROR: Är förutsättningen för ett gott resultat. Tex använd alltid färskt mjöl.


3. JÄST: Använd naturlig surdeg eller färskjäst.


4. BLANDA RÄTT: Blanda samman alla torra ingredienser först, sen vätskan, inte tvärt om. Annars blir inte allt mjöl knådat lika länge.


5. KNÅDA: Degen bör knådas från ca 10min i maskin, det tar dubbelt så lång tid för hand. Glutenproteinet måste frigöras och det tar lite tid.


6. JÄSNING: Att jäsa brödet tar tid, snabbjäs inte brödet för varmt. Jäs det på lägre temp under
längre tid.


7. AVBAKNING: Brödet skall vara färdigjäst vi avbakningstillfället. Syftet är att brödet skall bakas av och få en bra yta.


8. TEMPERATUR: Baka på hög värme i kort tid, typ 250 grader och uppåt. Bakar man på lägre temp får man ett torrt bröd och dålig skorpa.


Detta är några tips för att lyckas lite bättre. Tänk på att bageri är kemi. Huxflux kan allt gå fel fast du gjort samma sak som du alltid gjort, så är det bara. Varför?? Ingen aning!!

fredag 13 februari 2009

Alla hjärtans dag

Nu när dennna påhittade låtsasdag att ytterliggare fira någon eller något analkas kan man väl göra det med bravur. Om vi bortser hela december är väl just denna dag en riktig chokladdag. Att ge bort blommor och choklad vid detta tillfälle kan aldrig bli fel. Mitt tips är rosor och en riktigt snygg chokladpresent. Själv tänker jag köpa rosor och göra en riktigt syndig och snygg tårta till min fru. Det tar lite tid och kostar några kronor med det är hela grejen. Läs noga receptet om du skall lyckas. Här kommer ett bra recept på denna lyxiga tårta... (bild kommer sen).

Mörk choklad- och passionsmoussetårta

Botten
2st ägg
4msk socker
3msk vetemjöl
3msk potatismjöl
3msk kokos

Arbetsgång:
Vispa ägg och socker. Vänd ner det övriga ingredienser och baka av i tårtringar på ca 200grade i ca 10 min. Tag ut och svalna

Mousserna:

Mörk chokladmousse
1st äggula
50g socker
1st gelatinblad
100g mörk choklad av bra sort
2dl vispgrädde

Arbetsgång:
Blötlägg gelatinbladet
Vispa ägg och socker till vitt skum
Smält chokladen i micro
smält gelatinbladet i micro
Vänd samman alla ingredienser till en slät mousse
Fyll upp moussen till häften i tårtringen med den bakade botten.ställ i frysen.

Passionsmousse
2st gelatinblad
100g passionsjuice
3st äggvitor
100g socker
2dl vispgrädde

Arbetsgång:
Blötlägg gelatinet
Vispa äggvita och socker tiill en hård maräng
Vispa grädden
Smält den blötlagda gelatinet i micron med juicen, låt svalna något
Vände ner marängen i juiceblandningen och sist grädden
Full upp moussen i tårtringen med chokladmoussen. Stryk slät och ställ i frys.


När tårtan frusit tar du bort den från formen, för nu ska du sprutmåla den!!!

1st spraypistol från typ Claes Olsson (ca 200:-)
100g kakaosmör
100 mörk choklad

Arbetsgång:
Klä in halva köket i skyddspapp
Smält kakaosmör och choklad i micro till färgkonsictens
Fyll upp i sprutan
Tag ut tårtan ur frysen och spruta direkt
Klart



Dekorera tårtan med 18K bladguld (Claes Olsson), Rosor och kakaogéle (recept finns i bloggen)

Snygg, god och du kommer absoluta att belönas!
Lycka till

torsdag 12 februari 2009

I am back!




Efter lång frånvaro från bloggskrivandet är jag åter framför datorn. Januarikylan med förkyldning och magsjuka har gjort att upplevelserna har varit ganska torftiga fram till dags datum. Man blir inte så motiverad att skriva om något när man inte gjort något speciellt. De små stunder som lyst upp i vintermörkret har varit en middag med några vänner då vi åt och drack hos oss http://sybariterna.blogspot.com/2009/02/gnocci.html och det blev en kul och lyckad kväll. Missade även en stor middag hos en vän med sjurätters avsmakningsmeny då jag låg i magsjuka och tvingade i mig aprikoskräm. Just nu ser jag fram mot att våren skall komma i antågande och att jag vara med i en Whiskybok med kombinationen choklad med Whisky. Återkommer när jag har mer att skriva om. Håll till godo med några bilder jag tagit under vintern...